Ja, det är golf jag snackar  om. Jag och min kära vän, Jessika, var idag ute på nya äventyr efter skolans timmar. Vi rullade ner till Slussen och tog ett snabbt (inte tilläckligt snabbt, eftersom vi missade tåget) stopp på Mc Donalds. Med en liten kycklingburgare, en skvätt cola och ett gäng pommes med peppardrängt ketchup var vi beredda att ta oss an nya utmaningar.

   Golfklubben var nästan helt ödelagd och banan lika så när vi peggade upp på första tee. Mitt stela grepp om nian (banan är lite längre än en korthålsbana) kändes mycket främmande, det var med andra ord ett tag sedan jag spelade. Hur länge sedan vågade jag inte ens fundera över. "Jaja, what the fuck", tänkte jag. Jo, det gick ju som det gick.

Att sikta har alltid varit min svagaste punkt gällande golf. Bortsett från min något okorekta sving och mitt usla psyke. Ja, jag är ingen Annika Sörenstam direkt. Lika bra att erkänna det för mig själv. Men som tur var hade jag med mig den skickliga jessika. Utan henne vet jag inte om jag oskad skulle tagit mig igenom alla hålen, varken fysiskt eller psykiskt. Efter goda råd måste jag säga att jag fick jag till det i alla fall ibland. Tur det!

Under hela rundan var stämningen mycket vänskaplig. Med andra ord inga raseriutbrott eller vilda klubbkastningar. Förvånandsvärt lite fula ord och utrop. Det var riktigt kul att spela.

Jag tror jag känner vinden vända. :)(:

Efter middagen idag avnjöt jag och min kära familj en mycket god chokladsorbet. Lyx, lyx, lyx! Mums, mums, mums! Den hade en mycket stark och fyllig chokladsmak, med en fårvåndsvärd krämig konstistens. Den var inte det minsta vattnig som jag först anade att den skulle vara. Jag kan med hela min dessertmage rekomendera denna smarriga delikatess.

Under bilresan hem från det numera moderna köpcentret Sickla kände jag mig mycket belåten. Efter att äntligen fått utdelning av min hårda propaganda om bra miljöval gällande inköp av mat för min familj. Jag har under en längre period helt ensam tuggat emot resten av familjens skeptiska syn på bra miljöval. Deras irreterade blickar har många gånger borrat igenom mig när vi stått i affären och diskuterat om olika matvaror. Speciellt den ekologiska mjölken har många gånger varit i vild diskution och nästan blivit lite av en klassiker, men som jag nu har givit en hyfsad given plats i vårt kylskåp.

   Nu när ni vet den bakomliggande storyn förstår ni säkert hur mitt hjärta värmdes när min kära syrra, Diana, stolt berättade över alla bra miljöval som hon hade gjort när hon valde bland de olika varorna. Självklart anser jag att det hela är min förtjänst att hon förändrats från skeptisk till totaly med. Genom mina starka ord om hur viktigt (Som det är!) det är att köpa Miljösmart, som det heter på modern svenska. Alltså har jag gjort en tjänst till folket och framför allt miljön att påverka, eller med ett mer possitivt ord; insperera min familj till att handla bättre.

Ett citat från Diana, 13 år:

"Först tänkt jag välja den ekologiska blomkålen, men då såg jag att den var ifrån Belgien. Det är ju inte alls bra, därför tog jag den svenska blomkolen istället. Bra va?"

Sedan rabblade hon upp att hon valt svenska äpplen. Dock hade min kära mor motargumerat och sagt att hon, av någon andledning, inte tyckte om dem och det hade blivit en påse med Royal Gala också. Kompremissat och bra(?), alla blev nöja i alla fall. Förutom min pappa som, enligt han, fick ett äpple som var ruttet innuti. Ett Royal Gala äpple, såklart. Men å andra sidan säger han det om alla äpplen nuförtiden.

Jag måste bara förklara så att hur detta samtal kunde uppstå. Hur det kommer sig att det är min syster som säger det här och inte mina föräldrar. Jag menar, det är endå inhandling utav mat jag talar om.

   Det är nämigen så att min trettonåriga syster, trots sina unga år, är myster mycket intresserad av att stor- och småhandla. Då menar jag inte av kläder, vilket hon (som många andra i det kvinnliga könet)  är galen i. Utan inhandling av matvaror. Varför har jag ingen aning om. Men det gör bara att min roll i det hela blir mindre. Det har faktiskt skett att hon blivit riktigt upprörd då vi ändrade planerad dag då vi skulle handla mat. Något som jag tycker är mycket gulligt.

Alltså har jag nu fått en lärljunge gällande bra miljöval. Vilket jag är hemskt tacksam över. Fast enligt systern min är jag inte alls mästaren som hon kollade det. Utan att vi är "totaly lika, på samma nivå".

Varför är vissa saker på ett visst sätt? Jag bara undrar.

Varför är vissa saker så goda och andra äckliga? varför är vissa personer så snälla och andra så dumma? varför har kaktusar taggar och inte blåklockor? varför är gräset grönt och himelen blå? varför föddes jag i min familj och min kompis i sin? varför lyser solen? varför är sött sött och inte salt? varför heter det bord och inte stol? varför knarrar mitt golv? varför är viss musik så bra för mig och dålig för någon annan?  varför har vissa tur och andra inte? varför kan det inte vara fred?

Varför? varför? varför? Jag bara undrar.

Sova, sova, snark, gäsp, zzz, sova...

Vore det inte mycket bättre om man inte behövde sova? Tänk vad mycket mer man skulle hinna med och ingen skulle behöva klaga över att de sovit för lite. Alla saker som folk nuförtiden tjatar om att de inte hinner med; träna, städa, vara social, träffa mormor... ja gud vet allt! Om man bara skulle kunna ta bort människans behov utav sömn skulle vi allihopa kunna njuta livet lite mer. Inte för att jag av personligen har något som helst emot att sova. Faktum är att jag diggar det lika mycket som alla andra i min ålder. Men låter det inte rätt så frestande att kunna planera in att göra läxorna någon gång vid tre på natten och sedan träffa polarna vid fem. Kanske ta en joggingtur där emellan. Det vore riktigt smidigt.

Nä nu känner jag hur mitt mänskliga behov utav sömn tränger sig på. Tänk hur mycket jag skulle kunna skriva "om jag fick bestämma, då ni"

Något som jag alltid har undrat...

Räknar man att en dag börjar efter att klockan slagit tolv på natten? Jag har många gånger funderat över det.

Det finns liksom ingen logik i det. Varför skulle det börja en ny dag när dagen innan i princip börjar? Vem fick bestämma den punkten? Inte var det jag i alla fall. Det kanske bara är en sådan där sak som man bara kan säga därför till...

Om någon där ute vet svaret på denna funderingsvärda fråga skulle jag bli glad i hjärtat och varm i själen ( eller var det tvärt om, varm i hjärtat och glad i själen?) om denna underbara person kunde med några snabba ord förklara det för mig.

Choklad, surt, salt, sött...snart kommer Karius och Baktus.

Idag är det lördag. Vilket bara betyder en sak; LÖRDAGSGODIS. (om det nu var så att jag hade en sådan bra självdiciplin att jag endast håll mig till lördagar) Påsen ska vara stor och full utav olika sorter. Hårda, mjuka och sega. Söta, sura och salta. Ja, jag måste erkänna att karamellkungen är min personliga favorit gällande den kungliga familjen. Dock så är jag inte så förtjust i hans son, Karamellprinsen. Redan från vårt första möte visste jag att han inte var någon bra ärvtagare. Jag minns den dagen då han var ny i stan och jag, tillsammans med Manda, skulle checka  hans utbud. Till min besvikelse var godiset som vi hade köpt segt och näst intill gammalt. Utan att vi behövde säga något såg jag att hon, precis som jag, tyckte att det var bättre förr då kungen regerade på ICAn. Det är ett djupt minne som har satt sina spår inför mina framtida godis inköp.

Hallå hallå i stugan.

I dag är det denna dag som hade den speciella kvällen som jag, julia, skrev mitt första inlägg, min första blogg i mitt ungdomliga liv. Den kväll vi aldrig kommer att glömma då jag någon timma innan pic-nic:ade med mina kära polare ale, manda & sara. Att smaska på hade vi lite mindre än tjugo platta pankakor som jag personligen hade stekt, två liter euroshoper vanliljglass för 9.90 svenska kronor, ICAs osötade sprutgrädde samt en mycket chokladrik kaka. Denna utsökta kaka var skapad av manda i egen hög ( inte hög på det sättet) person och innehöll allt det som stod (eller kanske fortfarande står) på hennes hand. Till dryck hade ale valt en god årgång av ICAs kola. Dess stora andel söttma passade som handen i handsken till resten av chokladen fylliga smak. -Bra jobbat ale(liten applåd).

    Hösten hade kommit närmare än vad jag trodde. Något som vi alla fyra kände av där vi satt på kullen i tanto. Den goda glassen kändes inte lika lockande längre. Att den hade blivit gräsligt gräsig gjorde inte saken bättre. Det slutade med papperskorgen för den stackars glasslådan. Beklagar lådan, men det var bäst för oss båda.

Vi avslutade kvällen under den något bruna (Hur den nu kunde vara det vet jag inte.) himelen i skateboard-poolen på medis. Där vi kalasade på resterna av middagen samtidigt som vi pratade om livets små frågor.

   Efter att vi nästan blivit manglade av en rullande bräda bärandes på en snubbe med kepsen på sned insåg vi faktum att den lite kylit ute. Vi begav oss över det folkrika torget mot SF biografen för att söka skydd mot luftens kalla små partiklar. Till vår förtvivlan hade portarna stängs och hoppet känndes då långt borta. Tills att jag insåg att streckan hem inte var någon större vandring.